Nu har jag precis kommit hem från Schweiz/Frankrike. I torsdags mötte jag upp Pontus i storstan för att sedan åka vidare till Nyköping och Skavsta flygplats. Därifrån flög vi direkt till Basel och Klas hämtade upp oss där. Sedan åkte vi vidare till Klas jobb på Cannondale där vi skruvade ihop hojarna och kollade in några nya prototyper medan Klas avslutade dagen. På kvällen åt vi tacos och snackade lite skit.

Klas hade fått loss två racers som jag å Pontus fick låna under fredagen. Då hade vi planerat att ta bilen över till Frankrike för att köra en fin bergsrunda. Vädret såg väl tyvärr lite instabilt ut, men vi gav oss iväg och påbörjade den första (enda) klättringen för dagen. Det var en skön serpentinväg som slingrade sig uppför berget ”Le Grand Ballon”. I mitten på stigningen så stannar vi till vid ett monument där 30000 soldater från 1:a världskriget vilade, grymt var det. Sedan trampar vi vidare och när vi börjar närma oss toppen på berget så börjar dimman tätna och det börjar snöa! Inte helt rätt underlag när man sitter på landsvägscykel, men snön lägger sig som tur var inte på asfalten. Toppen av berget passerar vi på drygt 1300 meter. Tour de France klungan besteg det här berget 2005 från andra hållet och det syntes på vägen. När vi börjar utförskörningen så blir det dock inte lika roligt. Det blir fruktansvärt kallt och alla fryser samtidigt som det blåser en hel del. Stackars Pontus som fått låna en Cannondale Super Six med full Campagnolo Record och högprofilskolfiberhjul håller på att frysa ihjäl samtidigt som han håller på att blåsa av vägen. Jag å Klas vänder efter drygt en kilometer för att möta upp han. Med frost i skägget visar det sig att han fått lov att stanna flera gånger för att skaka liv i händerna. Vi fortsätter den kyliga turen ner till det planerade fikastoppet där jag å Klas väntar in Pontus. Vi är rejält kalla och inser att vi knappt kommit neråt någonting och att ett fikastopp inte skulle fungera. Pontus kommer så småningom skakandes och kan tyvärr inte köra mer då han inte känner fingrarna. Han har på vägen stoppat en fransman i bil för att försöka få skjuts ner, men som vanligt så kan fransmän inte engelska och vi svenskar inte franska så det går mindre bra. Pontus stannar på fiket och vi kommer fram till att jag och Klas ska komma upp med bilen och hämta han senare. Vi fortsätter nedåt och strax senare börjar det hagla. Det gör ont. När vi nästan är nere så har nog termometern kommit upp precis över nollan och då kommer det en störtskur. Vi lyckas bli ännu kallare, men tar oss till slut till bilen.

På kvällen gick vi ut å letade efter något typiskt Schweiziskt att äta och det blev till slut en klassisk schnitzel. Torr å god var den. Precis som jag vill ha den ;)

Lördagen blev lite av en pack- och resdag då vi skulle över till Frankrike och Ornans där Marathon WC skulle genomföras. Den lilla byn låg enormt fint nere i en dal. Vi hämtade ut nummerlapparna och mitt mail som jag skickat till arrangören tidigare verkade ha gått fram då jag fick starta i första ledet, skönt det. Vi går sedan till turistbyrån och hör oss för om boende för natten. Där så får vi höra att det finns ett boende bara 7 km från byn som har ett rum ledigt. Fransk middag och frukost ingår visar det sig, så det kan inte bli bättre. Middagen var klockren och frukosten var bra även den. På morgonen visade termometern minus 1 och tankarna kom från fredagen. Men det visade sig att det blev en fin dag, åtminstone vädermässigt. Startskottet gick klockan 9 och stämningen bland publiken var hög. Banan började väl ganska lätt med lite grusväg och jag kom iväg bra. När de första backarna kommer så höjs tempot givetvis och klungan delar sig. Jag tar mitt tempo för att inte spränga mig totalt, men det rullar på bra. Det hade regnat en hel del före loppet så på många ställen var det fruktansvärt skitigt. Leran var av den segaste sorten, vilket gjorde att man fick lov att stanna och slita bort lera från däcken för att över huvudtaget ta sig framåt. Backarna var branta och långa både uppför och nedför och på en utav de två 600 meters stigningarna så avslutades det med en trapp på flera hundra meter. Där gick det inte att cykla så man fick springa (gå). Sagolikt fint på vissa ställen var det också. Mina krafter räckte i ca 4 (där låga jag runt 15:e) av drygt 8 mil, men sedan gick jag in i väggen totalt och det handlade om att överleva resten av loppet. I mål var jag 32:a och långt efter täten, men fick verkligen blodad tand för fler sådana här tävlingar. Grymt imponerad är jag av Pontus som tog sig runt tävlingen och samlade ihop 7 tim och 36 min till boken.

Måndagen gick vi en vända i Basel och åkte Schweiz största turistattraktion: en Tram, grymt skoj.

På kvällen gjorde Klas tjej Helena en mycket god moussaka och efter det blev det en sväng för att kolla in Basels uteliv, men det visade sig att det var helt fel dag, men trevligt blev det ändå.

Taxin till flygplatsen fick vi åka en gammal Oldsmobile med tillhörande skön taxichaufför. Det visade sig att han och bilen varit upp i Sverige, och av alla ställen i Umeå. Det tyckte vi var kul. Att det också blev dyrt var inte lika kul, men det är en annan historia.Från Schweiz/Frankrike så verkar jag tyvärr även ha fått med mig en förkylning så det blir förmodligen inga crosstävlingar för mig nu i helgen.

Ps. bilder från resan kommer upp senare